Redo för antikmässa!

Nu drar det ihop sig till Antikmässa i Helsingborg! Det är en riktig sommarmässa - varmt, trångt och svettigt - men väldigt kul! Om du åker på antikmässa för första gången, så är det några saker som kan vara bra att tänka på. Till skillnad från vissa andra mässor, så är alla föremål till salu på en antikmässa - så det är verkligen först till kvarn som gäller. Säljs ett föremål, så ställer antikhandlaren ut ett annat. Och de bästa föremålen brukar ställas ut inför mässans första öppningsdag. Det kan vara bra att ha kontanter med sig, även om många handlare har kortmaskin med sig nu för tiden. Det brukar även finnas bankomat på mässan, men kön dit kan bli väldigt lång. Eftersom många av utställarna inte har en öppen antikhandel, utan bara ställer ut på mässor, så kan det vara bra att be om ett kvitto där handlarens namn och adress framgår, ifall du skulle vilja ta kontakt efter mässan. Du kanske vill köpa mer av vad du fann i montern, eller har frågor som rör varan som du har köpt. På en antikmässa är det ett bra tillfälle att vända och vrida på föremål och ställa frågor. Innan du slår till, fråga antikhandlaren om hur gammalt föremålet är, om det är skadat eller lagat, eller kanske omarbetat på något sätt. Ibland kan det finnas små skador som kanske inte skulle påverka priset på föremålet - men som är tråkiga att upptäcka när man kommer hem med sitt fynd. Det är så individuellt hur skador uppfattas - för vissa är det patina, för andra kan det upplevas som defekter. Tänk även på att en del möbler kan vara nymålade, och sedan slipade med sandpapper för att se gamla ut. Det kan vara OK - bara det framgår. Var frågvis!
På mässområdet brukar det gå att få sig en matbit - men ta gärna med en kaffekorg för att kunna ladda batterierna snabbt. Sista mässdagen så kan det finnas chanser att pruta - ju tyngre möbel, desto större chans - det beror på att de flesta antikhandlarna själv bär och transporterar hem de föremål som inte blev sålda...
Antikmässan börjar på onsdag den 27 juli och lördag den 30:e är sista dagen. Söndag stängt alltså.(www.antikmassa.se)

Hoppas att vi ses i Helsingborg!
/Jenny von Platen

Det våras för rottingmöblerna

Om  du har en uteplats så är det fint att möblera den med rottingmöbler - gärna av äldre modell, kanske 1950/60-tal. Det går att hitta rottingmöbler från den här tiden i bra skick. Har de stått på en inomhusveranda eller t.o.m inomhus, så är de ofta hela och fina. Vi som har lämnat rottingmöbler utomhus under några veckor - vet att de blir förstörda av det. Eller, ytan blir förstörd, lacken torkar och rottingen blir grå/brun. Det går att återställa dem, men det är ett jättejobb. Så, har du fina rottingmöbler, plocka in dem varje kväll.
Själv har jag gärna en rottingmöbel stående inomhus, året runt. Den bryter fint mot de andra möblerna - och så är den lätt att flytta runt. Tittar man på hemma-hos-reportage i inredningstidningar från 50-talet, så står det ofta en läcker korgstol i vardagsrummet. Lägg i en mysig filt eller sy en dyna med tyg av tex Josef Frank, och ställ ett litet bord sidan om - det blir snyggt och personligt.

Äntligen kör Antikrundan igång!

Nytt år och nya avsnitt av Antikrundan! (Och Antikmagasinet  som kommer efteråt på Kunskapskanalen.) Första programmet spelades in i Ystad och innehöll flera godbitar. Knut Knutsons samspel med damen som hade med sig en tysk spegel från 1700-talet var spännande och roligt. På slutet var hon så utpumpad att hon drog till med ett värde på 50.000. Knut fick runda av en bra bit nedåt, men det kändes mindre viktigt.
Mitt favoritföremål i programmet var det fina porträttet av Helene Schjerfbeck. När Claes Moser beskriver hennes konst och hennes avskalade bilder, så faller en pusselbit på plats. Jag har tyckt om hennes konst från första gången jag såg den, men vet inte riktigt varför. Det är något med tomheten och lugnet i bilderna som är så tilltalande. Höjdpunkterna i programmet är alltid när Eva Seeman berättar om ett modernt föremål. I Ystad dök det upp en stol av Sigfrid Persson, Signe Persson-Melins pappa och mannen bakom bl.a Friluftsstaden i Malmö. Jag visste faktiskt inte om att han även hade ritat möbler - dagen efter berättar en kund i butiken att hon skulle vilja köpa en stol av honom, men de är svåra att få tag på. Tyvärr dök det inte upp några föremål från den fina firman Ystad-metall. Deras föremål från 1930-talet är lika bra som samtida tillverkares, tex Svenskt Tenn i Stockholm och Haugenauer i Wien. Det kanske skulle kunna vara något för Antikmagasinet - ett program om svensk formgivning i tenn och annan metall från första delen av 1900-talet!

Snyggt!

Nyligen hemkommen från en helg i Stockholm - och fylld med nya idéer och intryck. Stockholm bjuder på en hel del för oss som gillar modern formgivning. Först ett besök hos Jacksons på Sibyllegatan - stora flotta pjäser fyller den vackra lokalen. Stol och brickbord av Piero Fornasetti i ett av de stora skyltfönsterna lockar. Sedan går vi vidare till Modernity vid Östermalmstorg. Också här finns det läckerbitar från 1950-talets Italien. Vi beundrar även Asplunds Senna-stol som visades på Världsutställningen i Paris 1925, nytillverkad under 1980-talet. Att stolen är släkt med  Asplunds Stadsbibliotek på Sveavägen, som vi tittade in i på vägen, råder det ingen tvekan om. Vi avslutar med ett besök på Svenskt Tenn. Det är lördag eftermiddag och trångt i butiken. Vad är det i Svenskt Tenns koncept som - sedan butiken startade 1924, är så enormt lockande? Möblerna, textilierna, ljusstakarna, allt... Vi suckar lyckligt och funderar på vad vi önskar oss i julklapp...

Kolla att informationen är rätt

Antikbranschen har förändrats mycket de senaste 5-10 åren. En ny marknadsplats är internet, som ger underbara möjligheter att hitta föremål som man har jagat länge. Det är även ganska nytt att privatpersoner handlar på auktion. För 10-20 år sedan var auktionshusens kunder främst antikhandlarna.
Var man än handlar, så är det alltid bra att ifrågasätta informationen som ges om ett föremål. Är det en känd formgivare så påverkas priset uppåt. Framför allt om det är ett så känt namn som tex Josef Frank. På internet säljs flera föremål som sägs vara "äkta Josef Frank", men som inte är det. Det händer även på auktionshus och hos antikhandlare. Fråga alltid om föremålet finns dokumenterat i litteraturen, har föremålet ett namn eller modellnummer, hur kan säljaren veta att det är Josef Frank som är formgivaren bakom. Om ett auktionshus baserar sin information på inlämnarens uppgifter, så är det inte tillförlitligt. Så, var frågvis!

Julklappstider

Kanske inte riktigt än - men snart... Har du också börjat fundera på julklappar? Tänk att hitta något annorlunda i år? Ett tips är att kolla vad antik- och begagnatmarknaden har att erbjuda. Då är risken minimal att du ger samma julklapp, som någon annan. Salldsbestick från 50/60-talet eller sex olikfärgade glas till kusinen som precis flyttat hemifrån, brukar vara poppis. Eller ett vackert slipat sherry-glas till mormor. Far kan bli glad för en snygg karaff till vinet. De här julklapparna ligger på 300-400 kr/st. Och de är 100% miljövänliga!

Renovera rätt!

När man intresserar sig för möbler från 1900-talet, så spelar skicket på möbeln ganska stor roll för vilken prislapp den har.  Är det ett soff- eller satsbord kan det vara ganska slitet av dagligt användande under 60 år. Eller matsalsstolar som suttits i varje kväll sedan de köptes in. Tack och lov består äldre möbler ofta av riktigt trä (!) så de går att renovera, till skillnad från de flesta nytillverkade möbler. Är stolen rickig, så går den att limma, om bordskivan är fläckig, så kan den ofta återställas, framför allt om skivan är gjord i massivt trä. Är skivan fanérad, vilket den ofta är på svenska möbler från 50-talet, så är det knepigare. Det finns bra medel för just bordsskivor. OM fläckarna går bort genom att gnugga med tex Centurio, så är det bättre än att slipa om hela skivan. Om du har en möbel som behöver renoveras, så gäller det att hitta en möbelrenoverare som gör så lite som möjligt - undvika alla de som per automatik slipar och lackar om möbeln, utan att fundera på om det egentligen behövs. När man lackade möbler förr la man ner stort arbete på att handslipa mellan omlackningarna - det görs knappt idag. Den vackra ytan som bordet hade en gång i tiden, är svår att skapa med moderna metoder. Så,  försök att behålla möbeln med sin originallack. Den möbelrenoverare som jag  alltid vänder mig till är Torns Möbelrenovering på Tornhillsvägen, norr om Lund. Karin Berggren har en fantastisk känsla för fina möbler. Hon är expert på att med små medel återställa en möbel - ge den en behövlig ansiktslyftning helt enkel. En 60-årig möbel ska inte se helt ny ut, men den ska inte heller ha skador som stör användaren. Lova att du anlitar Karin innan du tar fram Karlssons klister eller slipmaskinen!